Tre dagar i Kruger…med egen bil


Det börjar suga i Safaritarmen igen och nu, när Korea/Japan blev inställt kommer drömmarna ikapp. För några år sedan gjorde vi Sydafrika helt på egen hand. Flög ner till Johannesburg där vi hämtade ut vår hyrbil som skulle ta oss till Krugerparken. Vi åkte bara 12 mil första dagen, till Middelburg där vi hade hittat ett bedårande litet pensionat.

Kommer fram sen eftermiddag, trötta och bara längtar efter att ta en liten promenad. Promenad säger vår värd?…här kan ni inte ta någon promenad…det är livsfarligt! Men, framhåller jag, efter över ett dygn på flyg och sen bilresan så måste jag få lite motion och luft. Värden tar fram en karta efter att vi kört in bilen genom de automatiska grindarna och installerat oss på vårt rum för en natt. Han ritar och visar vart vi kan gå, hur långt vi kan gå osv…och naturligtvis gör vi som han säger?? … nja, inte riktigt. Vi går längre och lite längre och snart inser vi att det här kanske inte var helt lyckat. Vi går in i en ”affär” där vi säkert är de enda vita som har satt en fot, vi hittade lite frukt, nötter mm, betalade via teckenspråk och sen vände vi ”hemåt”. Åh, gick det bra frågade vår värd glatt, vart gick ni? När vi visade honom på kartan svimmade han lätt och drog en suck av lättnad över att se oss…men, lite äventyr skadar aldrig, eller hur?

Vi sov klockan runt och sen åkte vi mot Blyde River Canyon. En vådlig tur, inte minst pga vår GPS som levde sitt eget liv. In genom små byar som var hur intressanta som helst, förutom vägstandarden, vi tyckte synd om vår lilla hyrbil som dock skulle få vara med om mycket värre…så småningom. Vår lodge följande natt låg inne i ett reservat med djur som vandrade fritt bland bungalowerna…dock inte några kissar.

Vi dinerade, vi hade en mycket trevlig och givande kväll med ett Brittiskt par, vi lyssnade på nattens ljud, vi såg nattens varelser smyga förbi och morgonen därpå åkte vi iväg på ”Panoramarouten”. Det var hisnande vackert, det var spektakulärt…men tyvärr inte fotogenique, då det var mitt på dagen. Tja, that´s life och man gör så gott det går…motljus, skugglöst, färglöst, men trots allt, ändå rätt häftigt. Ett landskap som tog tag och som vi verkligen fick chans att se på allvar, då vi hamnade efter en ”tungtransport” som var helt omöjlig att köra förbi i hårnålarna.

En heldag i ett hisnande landskap och nu var vi nära ett av våra delmål…Kruger. Vi stannade till i Hazyview, den sista större orten innan djuren och naturen. Vi hade iofs sett skyltar som varnade för elefanter längs hela routen…men vi såg förstås inga.

Och nu börjar äventyret! Vi kommer fram till vår Lodge vid Sabie River, vi checkar in och kör genom de obligatoriska säkerhetsgrindarna. Vi har börjar vänja oss nu. När vi kommer till vår bungalow får vi se en SYN som vi aldrig kommer att glömma! På andra sidan floden har en stor elefanthjord kommit ner för att dricka och svalka sig.

De är så nära att man nästan kan känna deras lukt. Höra kan man i alla fall göra och se, se och förundras över deras sociala liv, matriarkens makt och förmåga att ta hand om och styra flocken med honor, ungar och pilska unghannar. Vi kom helt av oss, vi var hungriga och trötta men allt vi kunde fokusera på var giganternas sociala liv. Det pågick i 2-3 timmar och en liten blev till under tiden. Vi såg hur de stora ställde sig i ring, skyddande runt en av honorna, de trampade på, de trumpetade lite, det var andäktigt och till slut fick vi se en skymt av den nyfödda. Se bara på de rosa trampdynorna!

Att vara salig, att känna närheten till de stora, ja, det glömmer vi aldrig. Det var verkligen ”once in a lifetime”. Dagen efter åkte vi på ”egensafari” i Kruger och det första som mötte oss efter den grundliga kontrollen vid infarten, var en ilsken Noshörning.

Jag fotade och väntade på att den skulle komma närmare, men till slut blev det lite väl roligt och maken säger… NU KÖR JAG. De kan springa i 60 kmh och nu var det vi som var målet…puh! Vi körde runt i tre dagar, olika vägar varje dag, vi fick bilen kontrollerad på både ut och infarten, och vi såg tyvärr, trots alla kontroller, misstänkta tjuvjägare. Men, det vi var där för och det som vi har med oss hela livet är förstås alla djurmöten. Noshörningar som låg och sov, elefanter som vandrade över vägen…och då var man väldigt liten…inte minst när vi mötte den gamle, giganten.

Vi mötte alla de stora utom Leoparden som vi dock fick träffa lite senare, förra hösten i Botswana. Vi förundrades över folks fokus på ”the big five”. Vi hade stannat för att fota Giraffer, bilar stannar efter oss och frågar vad vi fotar?…Giraffer säger vi…aha, inget annat säger de och kör iväg med en rivstart??? visst blir man trött, väldigt trött…

Att inte se, att inte ta till sig det vackra, det är för mig en gåta. Att inte se de vackra hjortdjuren, de ståtliga Girafferna och de skräckinjagande oxarna…hur är det möjligt?

Jag älskar katter, både stora och små, men även alla andra djur. Jag lever när jag är i deras närhet, jag blir lugn, känner glädje och stor tillförsikt, de är äkta, okonstlade och det smittar av sig. Ett par små kissar, var så god!

En Noshörning med unge, Flodhästar och Krokodiler i samförstånd, Giraffer, vackra och mindre vackra fåglar, magiska kvällar vid lodgen och ja, salig är bara förnamnet.

Fåglarna finns där hela tiden, ibland blir de förevigade, men oftast inte…att vara ”fågelfotograf” tar på tålamodet, det som inte finns, men som ibland trots allt ger sig till känna.

Många bilder, många minnen och sista kvällen minns vi extra väl då ”huskatten” ville komma med oss. Resväskorna packade, kissen sov gott tills morgonen därpå…då insåg den att hemma är bäst. En golfbana besökte vi också, trots att vi har övergivit det ädla spelet för andra aktiviteter, intressant ändå med djurlivet.

Bye, bye Kruger och tusen tack för fantastiska upplevelser. 60 mil tillbaka till Joburg, flyg till Port Elisabeth, ny bil och sen ytterligare två veckors cruising längs Sydafrikas vilda kust. Valskådning i Hermanus, Pingviner vid Bettys Bay och Simons Town…och sist men inte minst, fantastiska Cape Town. En av våra bästa resor…ever…

Kategorier:Okategoriserade

12 kommentarer

  1. Vilken fantastisk resa! Jag läser och jag läser igen. Jag tittar på dina fantastiska bilder och ser så många detaljer. En upplevelse att ta del av detta. Vi har Sydafrika kvar och jag skulle mer än gärna göra en liknande resa; både till Kruger parken och även besöka Sydafrikas vilda kust. Men kanske har åldern ”vintage” tagit ut sin rätt för att vi ska våga oss ut på liknande äventyr på egen hand. Men jag skulle så gärna vilja. Och att resa som ni gjorde ger väldigt mycket. Stort tack för detta härliga inlägg. Så inspirerande läsning.

    Gilla

    • Det var helt fantastiskt att bila runt på egen hand, både bland djuren och i den fantastiska naturen och jag är så glad att vi har gjort den resan. Inte helt säker på att vi skulle göra om den idag, man blir ju inte yngre direkt. Visserligen bilar vi fortfarande runt både i Europa och USA…men det känns ju mer som hemma. Hoppas att ni kommer iväg till Sydafrika, på ett eller annat sätt, ni kommer inte att ångra en minut!

      Gilla

  2. Vilken underbar resa jag nyss fick göra just genom din uppleveser i ord och bild Gertievännen! Javisst är det så att mötet med djuren och naturen gör att man känner att man lever på ett helt speciellt sätt! Jag längtar också tillbaka till safarieupplevelsen i Selous i Tanzania och vår gemensamma fantastiska resa genom Namibia, Botswana till Viktoriafallen. Skulle gärna besöka Sydafrika! Just nu är det att gilla läget! Hösten som övergår till vinter och kura skymning med tända ljus och minnas ljuden, lukten och värmen!
    Bamsekramar!

    Gilla

    • Ja det är så, det finns inget bättre än vackra och spännande djur, hjärtat svämmar över och blir alldeles varmt. Safari kan man inte få nog av och visst minns även jag vår fantastiska från förra hösten…det var lite varmare då…
      Många ”minneskramar”!

      Gillad av 1 person

  3. Nu vaknade även min längtan att få återuppleva safari i Afrika. Så många minnen du väckte till liv.
    Jag visste inte att man fick köra själv i Krüger, har inte varit i just den parken. Fast kom jag dit nu så blev det nog med chaufför så vi båda kunde slappna av och fotografera och filma i lugn och ro. Men nog lät det lite väl äventyrligt med er promenad, glad att det gick bra. Har hört för många otäcka historier om rån och överfall även förstahandsupplevda av berättaren, så jag hade nog stannat innanför grindarna.
    Vilda djur är jag mindre rädd för. 😁
    Pyttesmå elefantbebisar har jag sett, men ingen elefantfödsel måste ha varit en magisk upplevelse.
    Tack för att du visar alla fina bilder.
    Dessutom gillar jag då det finns mycket att se o läsa, annat än alla dessa enbildsinlägg som finns på fotosidan just nu.

    Gilla

    • Så roligt att jag lyckades reta även din ”safaritarm”…det är nog så att har man upplevt magin en gång så vill det gärna bli fler. Inne i parkerna och på lodgerna finns det ju inget att vara rädd för, om man nu inte likt många ”idioter” kliver ur bilen trots stränga förbud, för att klia lejonen under hakan…suck! Det här med ”farligheten” i Sydafrika hade vi blivit varnade för om och om igen. Maken hade flera kollegor som blivit eller hade varit på väg att bli rånade när de var nere i jobbet och vi var på väg när vi hämtade ut första hyrbilen. Hade vi inte ”varit med förr” så kunde det ha gått åt he med besked.
      Tack vännen för att du uppskattar både bilder och läsning…jag känner samma hos dig på din blogg!

      Gilla

  4. Tack för helt underbara bilder och berättelse från eran resa. Det är något helt magiskt att vara på safari, har man varit en gång vill man åka igen, i alla fall vill vi det. Så många vackra djur som det finns är det svårt att nämna det vackraste. Däremot minns jag första mötet, ett giraff huvud, som stack upp bakom ett buskage, så ståtligt och vackert. Suck nu önskar jag att jag vore där, igen.

    Gilla

    • Tusen tack för att du förstår och känner igen dig, tror att man måste ha upplevt magin själv för att ha fått bacillen. Och du, jag känner igen det där med giraffhuvudet, så läckert och häftigt…en syn för de gudar jag iofs inte tror på…
      Men du, det var väl inte buskar bakom giraffhuvudet…det måste ha varit träd, eller hur?…så var det för mig första gången, höga, höga träd…och ett litet huvud:)

      Gilla

  5. Ojojoj… Vilken resa ❤ vilka bilder ❤ Fantastiskt att få äran att följa med på resan. Tusen tack Gertie 🙂
    Nedrans så modiga ni är som ger er ut på egen hand. Man har ju verkligen hört om kriminaliteten i Sydafrika. Inte alls att leka med. förstår att nästan tuppade av när ni kom tillbaka till pensionatet 😉
    Jag har aldrig varit så nära dom vilda djuren men visst finns det en framtida önskan om att få vara det. Både maken och jag har pratat om det och även om vikten av att kolla vilka man åker med. Vill ju inte vara med om något jagande efter djuren och inte vill vi trängas i bilen heller. Girafferna… så fantastiskt vackra och spännande djur. Ja, alla vilda djur är spännande på sitt sätt. Många naturfotografer "jagar" katterna som fotoobjekt men jag skulle vara urnöjd om jag fick något endaste litet foto på ett djur i det vilda. Eller bara få möjligheten att se dom på nära håll vore även det en ära. Åter igen, tack för resan och för att du delar med dig 🙂
    Må så gott Gertie ❤

    Gilla

    • Tack min vän, du ser och förstår! Du skulle dessutom älska Safari om den är fin, värdig och för djurens bästa. Vi åker igen i januari, jag längtar så, jag längtar egentligen hela tiden när jag inte är hos djuren…det har blivit en riktigt svårartad bacill. Kram!

      Gillad av 1 person

  6. Jag säger bara text jatackfnfin, bilder jatackfinfina! Du förmedlar verkligen Gertie!

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Ditte Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: