Till Italiens sköna land, där små citroner gula, de växa uppå strand…

Jodå och nu längtar jag inte längre, vi är här, ikväll i Padua och det är fjärde kvällen. Padua är en lite lagom stor stad, ca tre mil från Venedig och här hamnade jag för 40 år sedan då jag var ute på tågluff. Målet var Venedig, men efter en dryg timmes ringande till hotell, från stationen i Milano, hoppade jag på tåget, ramlade in i en kupé med några styvnäsade damer, som bara pratade Italienska. Håhåjaja, sånt är livet och de tittade på mig som något som ”katten släpat in”…
Nåja, allt löste sig till det bästa, jag hamnade i Padua och en rolig historia blev jag med, den kommer så småningom. Då var då och nu är idag och vi har precis börjat vår roadtrip i norra Italien.
Jag har drömt om Gelato, Tiramisu, Pasta al dente, Prosecco och mycket annat…men, ja ni vet, det blir aldrig riktigt som man tänkt sig…ibland bättre och ibland sämre.

Kanalen Tronco Maestro slingrar sig genom Padua och ger liv åt staden. P är en gammal universitetsstad, en av de främsta i Europa sedan drygt 800 år. En levande och positiv stad där vi har strosat och ätit Gelato mm. Igår tog vi dock tåget till Venedig, att köra och leta parkering fanns inte på kartan, inte nyttigt för nerverna heller. Ut klev vi precis vid Canal Grande och tanken var att kolla båttider ut till Murano och Burano…men, men, vi fick krupp av alla köer och horder av människor. Nej, nej, det blir inga färgglada öar denna gång heller. Visst visste vi att det kan vara tjockt i Venedig, men inte redan nu i april…och alla skulle göra samma sak verkade det som, så vi gjorde tvärt om…vi tog tåget tillbaka till Padua efter några timmars strosande i staden som alltid levererar.

Gondol åkte vi inte denna gång heller, men det är fascinerande att se hur de skickliga gondoljärerna parerar och navigerar mellan diverse, betydligt större flytetyg…och broarna…ja, de är en historia för sig.
Vi knallade upp till hotellets Skybar och intog en god middag, vilket vi hade tänkt oss göra även idag…men…stängt!?!…på långfredag?
Närmsta öppna matställe? Mac Donalds! Aldrig i livet! Nödfall, men inte i Italien! Nu hittade vi dock ett annat halvamerikanskt, lite innan och vi blev mätta, men inte är det så vi har tänkt oss våra Italienska middagar…hua!

Luncherna går oftast lite bättre…Prosecco och Gelato på min ära, mmm! 
I morgon fortsätter vi mot San Marino på kustnära småvägar…allt för att slippa tradarrallyt på higgorna.