ENSAMHET


Vad är ensamhet? Hur definierar du ordet, hur definierar du känslan? Visst är vi alla ensamma av och till, någon gång i livet, eller ofta och brutalt.d

Varför tar jag upp detta just nu? Jo förstås, på grund av all information och desinformation av och runt det kära eller rättare sagt fruktansvärda ämnet corona, covid. Det är ett stigma, det är ett uppvaknande och ett trauma för oss alla, både fattiga och rika och det värsta är nog trots allt…att ingen vet! Ingen tar ansvar och ingen tar ställning, alla tror, alla anser, alla är rädda och det är nog det värsta…vi har drivits dit, vi har mer eller mindre blivit hjärntvättade och förminskade till små, små individer och jasägare.

Jag är född arg, jag har alltid varit arg och nu är jag argare än någonsin! Har skrivit om ämnet förut, men det tål att upprepas…vem är det mest synd om? En obesvarbar fråga som egentligen inte har något berättigande eller svar…men, som jag hörde på radion idag och då gick jag i taket!

Någon landstingspolitiker tackade de unga för att de står ut!???!! Helvete och helvetes moster! Vad då står ut? De unga får en liten paus i livet, de får lära sig att allt inte går som på räls, de blir inte övercurlade och måste dessutom ta ett eget beslut…hemska öde? Ja och så kommer vi då till pudelns kärna…vem är det mest synd om?

De gamla på boenden som har testats positiva, men bara fått en lätt förkylning, de unga som inte får festa och ”idrotta” som de alltid har gjort, eller de som hamnar mitt emellan, de som precis har blivit pensionärer och skall börja leva sitt liv, sitt fria och obundna liv.  Livet efter barn och barnbarn…om man nu har några? Att vara +65, att vara frisk och vilja resa, se världen och att även lära sig något på ”ålderns höst”…är det värt något idag tro? Näe, antagligen inte?

Men, mina vänner…tänk ett steg till, känn efter hur du har det, hur du känner och vilket liv du har…och vill ha. Vi som inte är purunga, vi som har något med oss i bagaget och som har en förhoppning om att upptäcka mer, att få fler erfarenheter, att aldrig stanna upp och bli tråkiga, vad har vi att se fram emot? När blir världen normal igen?, blir den någonsin som den varit?…näe, fan trot! Det enda som återstår är att sitta på hemmet och tänka tillbaka, att drömma om safari och djuphavsdykning, klättring i alperna och inte minst lössnöåkning all over.

Skit också, kan inte hålla mig neutral, måste spetsa till det och fråga…vad vet du om ensamhet? Jag får krupp, jag blir rosenrasande när ”alla” i media talar om ”nära och kära”. Har alla nära och kära? Vad menas med nära och kära? Vi har inga syskon, vi har inga barn och självklart inte heller några barnbarn…men vi har varandra! Ponera dock, att om en av oss dör…då är den som bli kvar helt ensam! HELT ENSAM! Du behöver inte tycka synd om oss, men snälla, tänk efter, ta ett steg till utanför din komfortzon och du…jag uppskattar åsikter och mothugg, bara de är relevanta!

Tänk efter två eller tre gånger och svälj framförallt inte allt som sägs och proklameras i media…sålla i flödet!

Kategorier:Okategoriserade

15 kommentarer

  1. Tegnell säger ”idag har x människor som har testat positivt för covid avlidit.” Journalisterna skriver ”idag har x människor dött pga covid”.Det är skillnad på vad som sägs och vad som skrivs. Ingen frågar om de som avled var orsakat av covid, eller något annat. Hur många hade dött de närmaste dagarna, utan covid? Hur många dog för ett halvår sedan som loggades som covid, men som ändå hade dött? Det enda jag vill säga, det är att jag misstror rapportering, från både myndighet och regering.

    Gillad av 2 personer

    • Mycket bra skrivet!! Det är precis så jag och maken också säger när vi blir frustrerade över medias ”hjärntvätt”. Det är en väsentlig skillnad i om du har avlidit MED Covid eller AV Covid… Och hur många ”brukar” avlida årligen i vanlig säsongsinfluensa? Just det är det väldigt tyst kring…
      Är det verkligen så att den största delen av befolkningen bara sväljer allt som sägs och går att läsa i media utan att vara mer realistiska och kritiska och själva söka fakta? Isåfall är det vansinnigt skrämmande.

      Gillad av 1 person

  2. Å her var/er det särlig mye på en side, forfatteren leverer rett fra levra (levern) det som hjernen og resten av kroppen bär på. En dame fött sint ventilerer aktuelle og viktige spörsmål. Ditt inlägg är fullt av mycket.

    Vad är ensamhet? Ensamhet är ett tillstånd där en lever själv, en kan ha valt det, (som jag) men den kan också vara ofrivillig. Känslan däremot av att vara ensam, alltså existentiell, som har med upplevelse av att vara utanför, annorlunda, lämnad, överbliven, inte sedd, duger inte och är tom inom sig och känner ingen tillhörighet nånstans.
    Sjukdom/handikapp kan ligga till grund.
    Känslan av ensamhet kan finnas hos människor i parförhållanden, i familjer. Och ja, visst är vi alla ensamma av och till till.
    Så jaa, det har sina sidor. Det finns ett fenomen som innebär rädsla för att bli ensam.
    Detta är mina tankar om det hela, andra tänker annorlunda.

    Det finns ett begrepp som kallas Kasam som innebär känsla av sammanhang, upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och är det hanterbart? Myntaren är Aaron Antonovsky, professor i ämnet medicinsk sociologi I Beersheba, Israel. f. 1926. D. 1994. Han ställde frågan ur ett hälsoperspektiv när vi utsätts för större påfrestningar. Intressant!
    Måste fråga om det här med ingen vet? Nej, ingen vet, för ingen kan veta. Kontrollen som vi vill ha lyser med sin frånvaro. Boken fanns som kurslitteratur Till Social Kompetens 2000, på Universitet här i Karlstad som då var högskola. Jag gjorde ingen djupstudie, men begreppet tog jag till mig.

    ”Grupper” ställs mot varann och vi ställer frågan Vem är det mest synd om? Nånstans är det så att alla – utifrån den situation var och befinner sig i – får försaka något. Jag upplever i bland att många i vår ålder känner sig ”straffade” och att då blir det en ”syndabocksmentatlitet” riktad mot de unga … de bortskämda …. Naturligtvis inte alla dragna över en kam

    Ingen tar ansvar skriver du – jodå det finns de som gör det för det är deras uppgift myndigheterna tar det och grundar det på vetenskapen så långt den räcker – med det i medvetenheten att det kan visa sig vara fel eftersom detta är något nytt.
    Det finns väl heller inte i historien så många exempel på det korrekta, det rätta och det lyckade i agerande och ansvarstagande är et faktum. Det vill finnas i efterhand att detta visade sig bra, detta var dåligt. Och ligga till grund för kriser längre fram.
    Politiken hör inte hit kan en tycka.
    Men vi har ju det svenska statsskicket med grundlagen, förvaltningslagen med kommunalt och regionalt självstyre. Det är vad vi har. Hur det hade sett ut om vi inte det statsskicket? Ett annat, ett bättre där de på förhand vet? Ja, varför inte. En stor fördel finns och det är att det vill blir granskningar och utvärderingar.
    Men vi har all rätt att tycka till!

    Det finns mycket frustration i dina tankar – och jag anar en slags ”ättestupa-känsla” om framtiden för den äldre generationen. Nu leker jag med tanken att då är det ju synd om dig såväl som de unga. För de är ju också frusterade.
    Du, jag och alla andra har byggt våra liv som vi vill ha det, det vill vi fortsätta med – de unga håller på och bygger sitt.
    Var och en upplever på sitt vis. Med respekt!

    Nu ska jag avsluta 🙂
    Kram

    Gilla

    • Jodå Tove, du svarar och du tänker, du säger dessutom vad du tycker, vilket uppskattas hos mig! Att säga vad man tycker är det dock inte många som gör, speciellt inte här hemma i ankdammen. Nicka, bocka och skratta lite, det är så vi skall vara i landet lagom…vi får inte vara arga, hemska tanke!
      Visst väljer vi själva vad vi vill göra med våra liv, i alla fall för det mesta och ja, ensamhet kan ta sig många olika uttryck. Innerst inne är vi alla ensamma, valt eller inte och frågan är hur vi fyller våra liv? Märk väl att det är inte jag som ställer grupper mot varandra, jag relaterar bara till flödet i massmedia och drar mina slutsatser. Kanske liknar det ett jämförande, dock inte menat så.
      Än en gång, som jag skrev här ovan…jag blir galen av allt tugg om ”nära och kära”. Det har blivit ett mantra och hur många enskilda individer träffar sina barn, syskon eller föräldrar, även om de har några?
      Kan skriva hur mycket som helst och du har satt tummen på det mesta, tack för det!

      Kram och solig hälsning från ensamvargen☀

      Gilla

      • Skriva hur mycket som helst jaa, det kan en, det har ju så många vinklingar det här livet, minst två sidor för varje individ.
        Nej, jag menade inte att du personligen ställde grupper mot varandra, uttryckte mig oklart där – jag tänkte det mer som en allmän följd av media som din utgångspunkt.
        Jag hoppas du blir arg snart igen och skriver så jag får tänka, resonera och framför allt reflektera över …. inte helt lätt att ha en dialog skrivandes – men vi kan alltid återläsa och ta till oss vidare. Det finns en välsignelse – tänk inte gudligt – i ilskan och den har en funktion som alla känslor.

        Det är för mig väldigt fint att få läsa ett blogginlägg där jag får tänka, fastna en stund och få ett utbyte, det har jag sagt förr. Lämna sina tankar nedskrivna i lugn o ro för vetskapen att de tas emot och läses och det fina med det är att ”vyn vidgas”. Faktum ett sätt att utvecklas.
        Jag är ju förbi här och kollar på inlägg och jag tänkte: Blir det reseminnen med ljuvliga bilder eller blir det något annat nästa gång?
        Bilden du har i inlägget gillar jag, den får en symbolisk mening …
        Kram från ytterligare en ensamvarg 🙂

        Gillad av 1 person

  3. Skönt att det inte bara är jag som är arg av mig.
    Många har det svårt nu, av olika skäl och olika i olika länder.
    Vissa känner sig ensamma och instängda p g a snö andra p g a lockdown, det sista gäller mig.
    Det finns så olika former av ensamhet, frivillig eller ofrivillig. Många lider idag.
    Tyvärr är det nog bara att kämpa vidare, även om det känns motigt.

    Gilla

    • Att vara arg lindrar frustrationen, i alla fall lite och ibland. Rensar luften gör det också, om man stöter på en annan ”argis”.
      Jo du har så rätt, många lider och vi måste stå ut, men det är väldigt svårt och tungt…känslan av uppgivenhet är påtaglig.
      Tack Lena och vi kämpar på!

      Gilla

  4. Jag läste ditt inlägg i går och har läst om det idag.
    Jag tycker du sätter ord på många av de tankar jag också har. Så även ”Cjsallejanda.
    Och, Gertie – Jag är också född arg och har nog även jag varit det hela mitt liv.
    Har funderat en hel del på detta med ”nära och kära” och det är inget uttryck jag strör runt mig. Men jag har undrat vad som menas. För det är ju få som bor i storfamiljer.
    I vardagen är det maken och jag hos oss också-
    Vilka är det så som är ensamma? Jag inte är det i stor utsträckning ungdomarna eller yngre vuxna eller barnfamiljer. Och att det skulle vara ”synd om” dem? Varför då? Många lever ju sitt liv som vanligt.

    För min del har jag inte det liv jag skulle önska mig eller vilja ha. Verkligen inte. Jag försöker i alla fall göra något av det jag tycker är trevligt varje dag . Utbudet är dock ganska skralt i dessa begränsade tider. Jag vill ha omväxling och jag vill träffa vänner. Något som är möjligt men inom en snäv ram.
    Nu hoppas och önskar jag att ett vaccin ska komma som gör att de kvävande begränsningarna upphör och att vi som vill kan börja leva igen på det sätt vi vill. Och för både dig och mig innebär det att kunna resa.
    Viktigt är, att just som du skriver, tänka efter och inte svälja allt som media av olika slag matar oss med utan att vi har ett kritiskt tänkande till den info vi matas med. För visst är det politik med i spelet.
    Detta blev några tankar från mig och känslan hos mig är liknande den du har. Jag är frustrerad.
    Kram

    Gilla

    • Yes, du min arga vän, du min själsfrände och globkompis…tack för att du finns!
      Vi är så eniga att det nästan blir ”to much” och ja, då får det väl bli så, eller hur? Vi har levt, vi har ”lite” erfarenhet, vi skulle kunna ge ”de unga” både en och två lektioner, men nej, hopplöst fall.
      Vad finns att tillägga, det jag och nu du redan har sagt, tja, vet inte, funderar och någon gång, kanske det klarnar. Vi famlar i intet, vi både vill och inte vill ha vaccinet, MEN, om det nu kommer någon gång medan vi fortfarande lever…ja, då står vi först i kön, eller hur?
      Jag tycker att du är fantastisk! Du kämpar på, du skriver dina dagliga inlägg efter dina Stockholmspromenader, du kämpar på med din värk och ja, jag vet inte riktigt hur jag tacklar det? Jag blir glad, jag läser, men samtidigt får jag dåligt samvete för min brist på engagemang och väldigt få inlägg.
      Du Ditte, jag är lika frustrerad som du och jag klättrar på de berömda väggarna…jag kvävs snart, jag vill ut!
      Kramen och omtanken från mig!

      Gilla

  5. Jag skiljer på att vara själv och att vara ensam. Det kan vara trevligt att vara själv, men att vara ensam kan vara vidrigt.
    Jag är som vissa andra född optimist och förbannad. Kan man vara det?
    Just nu har jag gått i taket på alla som stjäl vaccin från de som bäst behöver det. Dom borde anmälas för fara för annan. Tur att jag har bettskena annars hade tänderna åkt.
    En önskan är att de äldre ska ha fri lejd vissa dagar i veckan medan de unga får utegångsförbud de dagarna. Jag går upp i atomer när 20 åringar säger att de är unga och måste festa och ha roligt!
    Det är fel att ställa grupp mot grupp, men sköt er då för f-n.
    Det finns mycket mer, men efter regn kommer solsken!
    Kram på dig du arga!

    Gilla

    • Jodå, man kan vara en arg optimist och vi är helt eniga vad gäller vaccinmygel och unga, bortskämda, söndercurlade gnällspikar.
      Tack för att du säger vad du tycker och en kram kommer tillbaka från ”argisen”!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: