Jag öppnar dörren till hotellrummet på Fjället i Björkliden och utanför fönstret syns den berömda och som sagt nästan sönderfotade Lapporten. Ok, det får bli en bild till, trots avsaknaden av spektakulärt ljus och renar. Måste erkänna att den fortsätter att beröra, trots alla gånger och alla på hårddiskar sparade foton…för att inte tala om alla gamla dior.

Lägg märke till tågtunneln, nere i högra hörnet. Vi brukar roa oss med att räkna malmvagnar, det är för det mesta 63st. Vid mina första besök här i fjällvärlden var tåg det enda som stod till buds, mysigt på sitt sätt, men visst är det lättare idag, när man kan ta med sig bilen, en helt annan frihetsgrad.

Vi skulle ju ha åkt till Svalbard tor Tromsö, men, men, det strejkvänliga bolaget SAS satte stopp för detta. Tänka nytt, tänka stort och tänka på det ursprungliga…så vi gjorde den planerade resan, minus Svalbard. Tråkigt förstås, men det här med inställda flyg, resor mm, har vi börjat vänja oss vid. Covid, Putin, SAS…vad kommer som fyra? Uppåt genom Finland med stopp på Hotel Kultahovi i Enare. Vackert beläget vid floden och middagen vandrade förbi utanför restaurangfönstret…lite exotiskt även för en norrbottning.

Vi sov gott vid den brusande forsen och morgonen därpå fortsatte vi mot Tromsö, en läcker och kosmopolitisk stad på randen till Arktis. Favorithotellet på kajen och underhållningen var räddad.

Ribbåtar fraktar ut hugna turister för en stunds midnattssol, gigantiska Atlantkryssare väntar på sina ”paying guests” och massor med nyfikna står för det myllrande folklivet. Det regnar ofta i Tromsö, men kvällarna är oftast vackra och ger hopp. Efter många försök att se Amundsenmuseét, gick det så vägen. Köerna har oftast varit gigantiska och är det något vi säger absolut nej tack till, så är det köande…hua! När Svalbard avbokades, blev det Sommaröy. Inte same, same, men, inte så dumt ändå. Har varit ut några gånger, dock aldrig bott över, men det var en positiv överraskning. Strandskator fick vi som kompisar på gräsmattan nedanför balkongen, som flest två par…inga småttingar ännu, hoppas de kommer. Vi vandrade så mycket som småbenen orkade, åkte mot Nordkjosbotn för en natt och nu åter i Björkliden…med utsikten.