Grus grus på hösten…


Och såna här bilder har jag aldrig lagt in. Jag har besökt Trandansen på våren i många år, under många kalla, snöiga, regniga och i allmänhet vädermässigt förskräckliga förhållanden… jag har tänkt och agerat utefter mina konstnärliga intentioner, lite så här: http://www.gertiebgranvik.com/2017/04/dancing-queens.html

Men idag, nu när hösten har slagit klorna i landskap och flyttande fåglar…då kom vi återigen hit för att besöka svärföräldrarna, som sjunger på sista versen…_M6A5501

Och som av en händelse formerade sig Tranorna som ett hjärta, ett hjärta för oss alla och en fascination över hur naturen läker och får in oss på positiva tankar. Vi har åkt runt för att hitta grusgrus, men inte en vinge i sikte, trots utlovandet av 19 tusen räknade för ett par dagar sedan. Idag tog vi med svärmor till hennes föräldrars grav…och där, när vi klev ur bilen, hörde vi det underbara, klagande och fantastiska ljudet…

…från de som var på väg söderut. De pratade, de flög runt, de tog hand om kamraterna som anslöt sig…pö om pö, det var oreda i leden och ja, ljudet var helt fantastiskt…och ödmjukheten inföll sig igen. Till slut blev formationen perfekt och vi tog farväl av de fulsnygga för detta år.

Hoppas att vi ses igen nästa vår…och då på lite närmare håll under dansen.

Kategorier:Okategoriserade

11 kommentarer

  1. Fin text och fina bilder

    Gilla

  2. Vad roligt att möta tranorna nu på hösten- Jag har nog bara varit här på våren. (Är ju född i trakterna, i Mariestad) Verkligen fina bilder och så roligt att se hur de formaterar sig. Du har lyckats så bra med att visa det. Tack för turen.

    Gilla

  3. Fint att komma in här och få lite kontakt med Sverige och dig. 😀. Vår resa sjunger på sista versen och vi packar för hemresa i morgonbitti. Haft en otroligt upplevelserik resa som gett oss perspektiv på tillvaron liksom din blogg med text och bilder ger. Människorna här så lika oss men ändå så olika. Länken till den andra bloggen gillas inte i Kina, kan öppna texten men inte bilderna. Lite konstigt.
    Trandansen har jag besökt en gång på våren och en på hösten, så olika upplevelser. På hösten var det bara jag och två tranor, så jag åkte vidare i Arns fotspår eftersom de böckerna var populära då. Var egentligen på rehabilitering på Mössebeg.

    Gilla

    • Roligt att ni har haft en fin resa, blir intressant att läsa mer när du kommer hem. Här är det inte fullt så muntert, vi åkte ju ner till Fkp förra tisdagen för att hälsa på svärföräldrarna för att sen åka till Japan och Korea. S blev väldigt dålig och vi var tvungna att avboka resan, han dog igår och vi är fortfarande kvar hos svärmor. Berättar mer senare, livet tar snabba vändningar ibland, det drabbar oss alla och det är bara att kämpa på. Trevlig resa hem önskar jag er!

      Gilla

      • Så tråkigt att höra, livets gång säger en del men när det kommer nära är det så tungt. Styrkekramar till er, Japan och Korea finns kvar, ni behövs för svärmor nu.

        Gilla

  4. Så vackra bilder och alltid så fascinerande att se fåglarnas formationer. Det väcker så mycket känslor i mig när jag ser dom anlända på våren och sen ger sig av på hösten… Vackert och känslosamt ❤

    Gilla

  5. Mycket vackert, så levande! Ser i kommentaren ovan här att din svärfar gick bort. Mina varma tankar! Det levande och det som slutar leva, men som i minnen bär oss!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: