Utställning, Lapporten och Trollsjön


Så sitter jag då här, utställningen känns klar, jag hänger i morgon med hjälp av bästa vännen, även hon konstnär och fd bildlärare. Jag lämnar det därhän för en stund, jag tänker tillbaka och jag hamnar i slutet av augusti 2014 när jag hade min senaste utställning här i Kalix konsthall.

Då bodde vi inte här, men huset hade vi, huset som mina föräldrar hade byggt när de var unga och såg fram emot att sitta på verandan på ålderns höst, njuta av livet och titta ut över den ständigt brusande älven. Så blev förstås inte…min kära far dog 1995, endast 66 år gammal och mor levde ensam kvar tills även hon somnade in i februari 2014, 84 år gammal.

Jag hade en sedan länge planerad utställning här 2014, i Kalix konsthall, med titeln, ”Väsensskilda Varelser”. Vi åkte upp i slutet av augusti, tog hand om huset, gjorde intervju, fixade allt inför utställningen…och några dagar innan åkte vi upp till Björkliden.

Den ikoniska Lapporten, det outgrundliga och djupa Torne Träsk och så förstås vägen dit, med fyrbenta fartkameror och ödemark så långt ögat ser. Vardagsmat för en infödd norrbottning, men oerhört häftigt för min sörländske make. Tog visserligen med honom upp dit, det första jag gjorde när vi träffades. Då var det vinter och skidåkning var det som gällde. 1991 blev vår (hans) andra möte med nordkalotten…vi körde upp till Harstad, med bästa vännerna, dykutrustning och ett glatt och öppet sinne…puh. Dök gjorde vi och frös också…stackars maken, men han klarade testet och mig…

På väg hem, på midsommarafton, stannade vi i Kiruna, på ”Mommas Krog”. Maten kommer jag inte ihåg, men jag minns en busslast med Italienare som blev bjudna på…pölsa!!! Jag har aldrig, varken förr eller senare sett så stora och vertikala ögon…och ja, de svimmade nästan, ingen åt…

Nåja, back to business. Innan utställningen 2014 åkte vi som sagt upp till Björkliden. Vi hade tur med vädret, vilket inte är alla förunnat och vi (jag) beslutade att nu vandrar vi upp till Trollsjön. En sagolik plats som jag har besökt många gånger i olika väder. Att komma hit nu, med kära maken som var här för första gången och i strålande SOL…ja, det slår det mesta…worldwide. Vi var dessutom nästan ensamma tills vi började vår vandring tillbaka, då exploderade fjället av vandrare och vi drog en lättnadens suck över att vi hade varit ”uppe med tuppen”.

Det var min vackraste gång vid Trollsjön, det var magiskt, näst intill osannolikt. Jag har sett den i alla väder och även då isen låg kvar ner över sjön, alltid vackert oavsett, men färgen på sjön denna gång, det blågröna som man nästan tror är ”fotoshoppat”. Men, jag lovar…det är det INTE!

Ett ljuvt minne, mycket starkt…och nu känner jag mig mogen att ta tag i ”hängningen” i morgon. Om du/ni är i närheten, om lust och vilja finns, så…

Hjärtligt välkommen på Vernissage nu på lördag i Kalix konsthall, 13.00.

_79A1492

Kategorier:Okategoriserade

16 kommentarer

  1. Önskar dig det allra bästa inför och under utställningen. Och jag är glad att jag här fått ta lite del av den. PÅ köpet har jag också fått ta del av Trollsjön.. Här har jag aldrig varit. I Björkliden har jag varit i februari och mars några gånger och en gång sommartid i juni. Men Trollsjön måtte jag ha missat. Kanske var den frusen vintertid. Så kan det ha varit. Men nu vet jag vad jag ”måste se.
    Stort tack för vackra bilder och text som gjort mig nyfiken på flera sätt. Inser att jag kanske missar utställningen på plats i Kalix men jag är med i tankarna.

    Gilla

    • Tusen tack Ditte! Det blev en väldigt lyckad vernissage, en av de trevligare jag har haft. Många glada besökare, både gamla och nya bekanta från långt borta och nära…precis som utställningen heter.
      Trollsjön kan man lätt missa om man inte har hört talas om den eller får ett tips av någon. Denna gång parkerade vi nere vid Norgevägen och därifrån är det vandring uppför i några km, inte så ansträngande, men som du vet när man vandrar i fjällen så tar det mycket längre tid än man först tror. Förr i tiden, innan vägen fanns, då hoppade vi av tåget vid en liten station som jag inte minns namnet på och som dessutom inte finns kvar nu…men det är där leden börjar.

      Gilla

  2. Fint att läsa detta, så livet blir till när en går …

    Gilla

  3. nämen den gick ju iväg ju kommentaren … bilderna bilderna såg jag ju också – de är vackra och visst är äventyret precis i blickfånget …

    Gillad av 1 person

  4. Roligt att din utställnning blev bra. Trollsjön har jag hört talas om och sett bilder på då våra vänner i Piteå har vandrat dit. En dag, kommer vi säkert också komma dit.

    Gilla

  5. Nu har jag besökt din gamla blogg några inlägg och jag fann affischer om dina utställningar, läste artiklarna och fann många bilder/tavlor till inspiration och glädje!! Skriver kommentaren här ….

    Gilla

    • Roligt att du har varit på besök på gamla bloggen. Jag borde flytta över allt hit till den nya, men det går inte att ta allt på en gång, jag måste i stället ta en i taget och det verkar oöverstigligt…

      Gilla

  6. Men så trevligt, din sida är inte blockerad. Är i Kina och det är inte många sidor som inte låsta. Facebook är bara att glömma. Förra gången, för två år sedan, fungerade det på hotellen men inte nu. Google och alla sidor knutna till samma bolag är spärrat nu. Hade länken till din sida kvar i mailen och kunde komma hit den vägen.
    Vet att jag har läst det här inlägget tidigare men hann inte kommentera då. Lite sent nu, men hoppas din utställning har varit till belåtenhet och framgångsrik.

    Gilla

    • Oj, att du kunde komma in här, det var en överraskning. Jag vet ju hur hopplöst det är i Kina både med Google och FB. Har tänkt på dig och undrat när det eventuellt kommer något inlägg, men har inte gjort mig några större förhoppningar pga just det du skriver.
      Jodå, det blev en härlig vernissage, med många och givande möten med gamla och nya bekantskaper, men det tar mer än det ger i slutändan, så det blir nog min sista, som jag har sagt förut.
      Önskar dig en fortsatt fin resa i det ”stängda” landet och ser fram emot inlägg när tiden kommer.

      Gilla

      • Enda stället förutom mail och fotosidan där jag kan komma i kontakt med folk där hemma är nog din blogg. 😀 . Förutom allt blockerat så är det trevligt folk här. Sett och upplevt en hel del. Kommer bilder när vi kommer hem, men söker nytt ställe att blogga på. Berättar varför sedan.

        Gilla

  7. Önskar SÅ att jag hade haft möjligheten att besöka din utställning. Hoppas av hela mitt hjärta att den kändes bra för dig. Fast jag kan inte tro annat än att det blev succé ❤
    Trollsjön! HUR härligt låter inte det. Jag har aldrig hört talas om platsen. Ändå var jag med min fd, barnen, svåger och svägerskan och deras barn på skidresa till dom trakterna för ca 10 år sen. Vi bodde i Abisko, på STF turiststation och gjorde dagsturer till Björkliden och Riksgränsen. Sällskapet gjorde även en dagstur till Narvik men jag stannade kvar och vandrade lite kring boendet i Abisko. Jag lovade mig själv att återkomma till platsen flera gånger och även under andra årstider och visst finns det planer i framtiden med maken. Till våren/försommaren blir det ett besök till Luleå och F21. Sonen gör militärtjänst i 9 månader och i vår ska dom ordna en familjedag. Det blir ett givet och spännande besök som jag verkligen ser fram emot. Nu ska jag läsa ikapp. Tiden vill inte riktigt samarbeta med mig. Den rusar allt för snabbt och jag försöker komma ifatt. 🙂

    Gilla

    • Jodå, det blev en fin utställning och en glad, positiv vernissage med många både nya och gamla bekantskaper. Nu är den nerplockad och vi får se om det blir någon mer. Jag har ju haft massor med utställningar under mina 40 aktiva år och innan denna sa jag att det blir min sista…så, vi får se?
      Trollsjön är verkligen ett fantastiskt ställe, på sommaren vill säga. Vintertid är det bara massor med snö och inte värt mödan att ta sig dit på skidor. Om du/ni har möjlighet att ta en liten avstickare nu till sommaren så rekommenderar jag det starkt. På våren kan ni dessutom få skåda ”årsglaciären” som flyter ut över sjön, om det har varit en snörik vinter vill säga.
      Utifall att…det är bara 8 mil från Luleå till Kalix…

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: