Två fantastiska, helt underbara små städer mitt i Transsylvanien, i Rumäniens hjärta.
Visst hade jag hört namnen innan jag bokade vår roadtrip, men mycket mer än så visste jag inte…jo, de kivas och tävlar om att vara ”Draculas” hemort och vad är då sanningen? Tja, den lär vi nog aldrig få veta tillfullo, den är en saga, en sägen och ändå, med lite sanning förstås.
Brasov kom först och det visade sig vara en trevlig och välkomnande liten stad vid foten av Karpaterna, ett stenkast från den berömda borgen Bran…som vi inte besökte. Vi checkade i stället in på vårt hotell för en natt…”Drachenhaus”, mitt i gamla stan och ingen parkering i sikte…suck…men efter några varv runt stan så vart det bingo.
Första soldagen och första utemiddagen på vår resa hittills, mitt på torget i Brasov. Ett Brasov som visade sig vara en riktig pärla, en mix av gammalt och nytt, hippt, sunkigt, innestuk, men framförallt mycket livsbejakande och med en sällsam atmosfär. Bilderna talar sitt eget språk och fotografen var i sitt esse en liten stund.
Gatans teater spelade upp sin repertoar och vi vandrade vidare, njöt av tillvaron, kameran var glad, vi var glada och så var även alla andra, djur, fåglar och homo sapiens…tja, kan det bli så mycket bättre tro? Ja och så måste jag ju berätta att Brasov heter Kronstadt på tyska och hade tidigare en stor tysktalande befolkning, nu är den dock näst intill utraderad, nu talar bara ca 2 procent tyska. Ordningen och redan finns däremot kvar…rent, snyggt och tryggt…en liten mönsterstad, med små skavanker…
En god natt, hittade lilla bilen och så åkte vi 15 kringelikrokiga mil, mot Sighisoara, Draculas födelsestad. En mycket speciell liten stad där vi checkade in på Hilton, mitt på torget, med en veranda och en utsikt som inte gick av för hackor…
Ett Hilton som kostade lika mycket som ett svenskt stadshotell, en fröjd att resa i Rumänien, att äta och dricka, bo och leva som kung och drottning utan att känna sig uppskörtad…helt fantastiskt. Jag säger bara…åk dit, NU, innan det är för sent! Landet är under uppbyggnad, det är vackert som en dröm och du hittar fortfarande det genuina och oförstörda. Undvik de största städerna om du inte är en stadsfreak, njut av landsbygden, småstäderna och det gudabenådade landskapet. Ta för dig och du kommer att bli en ny människa, en ödmjuk, glad och seende.
Att sen ta en vandring runt i Sighisoara, bland färgglada hus och vindlande gränder, att ta en titt på Draculas födelsehus och försiktigt säga hej till livet i en av de sötaste städer jag varit i…det är en extra bonus, speciellt nu i maj, innan turistsäsongen drar igång.
Jadå, jag verkar kanske helt såld, men det är faktiskt en av våra bästa resor, worldwide, den gav, gav och gav och vi tog in och vi njöt…ett litet närliggande äventyr, en resa med mersmak, en roadtrip som är genomförbar för de flesta…gör den, åk, ni kommer inte att ångra er, jag lovar!
Färger, former, mönster och en natur som skakar om.
Stort tack Gertie, för fantastiska bilder och din fina text. Jag har tagit in varenda bild och varenda mening du skrivit. Inser att jag missat något väsentligt. Jag är så förtjust i att resa bortom de stora turistområdena men har tappat mig själv lite på vägen. Undrar varför. Jagär helt säker på att jag/vi, precis som ni skulle ta in allt detta med öppet sinne och vidöppna armar.
Måste också tillstå att jag inte heller hade hört talas om vare sig Brasov eller Sighisoara tidigare. En alldeles ny bekantskap som jag så gärna skulle vilja möta på ”riktigt”.
GillaGilla
Tack själv Ditte, roligt om mina ord och bilder kan vara till glädje och inspiration. Jag tror också att ni skulle ha stor behållning av en tur runt i Transsylvanien, men en liten varning, åk inte mitt på sommaren, då är det tydligen knökfullt överallt. Fick det berättat för oss när vi suckade över bristen på parkeringsplatser, svårt, men de små ”gamla” städerna är inte dimensionerade för dagens trafik. Början av maj var en perfekt tid och så är säkert även slutet av september.
GillaGilla
Tack! Nej, sommartid undviker vi numer resor i Europa. Norden räcker bra. Men kanske september eller nästa år i början av maj. En resa hit lockar verkligen.
GillaGilla
Så underbart Gertievännen! Vilka fantastiska porträtt av människorna, städerna och livet som pågår! Den varma känslan och goda stämningen känns i verkligen bilderna! Din unika berättelse om äventyren och upplevelserna inspirerar och väcker reslusten och Rumänien står definitivt på önskelistan! Bamsekramar!
GillaGilla
Tack vännen, ja det var en härlig och lite äventyrlig resa, ni får ta er en tur framöver. Men du, först ser vi fram emot juni i Kiev och Tjernobyl, eller hur?
GillaGilla
Efter att läst dina tidigare inlägg så visade jag min arbetskamrat, som är från Rumänien. Hon blev så glad av bilderna och kände så väl igen husen med ögonen och de stora bröd/ostarna. Nu måste jag fråga henne (ännu en gång), varifrån hon kommer. Själv har jag varit i Bukarest och badorten Mamaia, någon gång i början av 70-talet, inga bra minnen, ville bara åka hem.
GillaGilla
Så roligt att du visat bilder for din väninna…och att hon kände igen Sibiu, med ögonen. Ja du, det har nog hänt en hel del sen 70-talet, jag har inte varit i Bukarest, men maken har och även han ville bara hem därifrån. Nu tror jag dock att det är på väg mot det bättre även där, hoppas kan man ju alltid.
GillaGilla
Men så spännande, så vackert, så intressant. Har aldrig hört talas om platserna så innan jag förstod att det var Rumänien gick hjärnan på högvarv och gick igenom många länder på vägen 🙂 Det ser ut som att platserna innehar en stor portion charm och personlighet. Det är just dom platserna man vill hitta och särskilt innan man behöver trängas med alla andra turister. Vilken lycka!! En fröjd att få hänga med så här i efterhand. ❤
GillaGilla
Ja Susanne, det var en fantastisk resa på flera sätt. Vi blev ju avbokade med SAS under strejken, skulle ha åkt till Chicago och NY, men vi sörjde inte så länge, så sagt och gjort. Vi svängde om totalt, bokade om allt och drog till Transsylvanien dit vi hade tänkt åka i början av september…och det blev en hit!
GillaGillad av 1 person