Genom öknen…igen…


Vi lämnade det kalla havet och styrde inåt landet igen, genom öknen, via Skelettkusten…mot Etosha National park.

Vi mötte Hererokvinnor vid deras marknad, när vi åkte genom Damaraland. Ett fascinerande landskap mellan Skelettkusten i väst och centralplatån i öst. Kvinnorna är kända för sina färgrika dräkter och sitt hantverk.

En gång i tiden var de även kända för sin nakenhet. Den fick emellertid sitt slut då de tyska kolonialfruarna fick nog och införde de färgglada och Bayerinspirerade klänningar som de bär än idag…även om en och annan vill visa upp sig som de är skapta…och javisst, helt rätt, trots att det idag mest är för turisterna.

Man kan tycka vad man vill, ädelt att bidra till deras försörjning, eller gör man allt värre…tja, en fråga att besvara om man vill och tror sig kunna? Vi handlade i alla fall lite fint hantverk…som visade sig vara dyrare än på Lodgen vi kom till…men…so what? Vår lodge låg strax utanför Khorixas. Den var fin och njutbar…C, C och CJ simmade, medan undertecknad ägnade sig åt fågelfotografering, batteriladdning och lite kontemplation.

Dagen därpå var det ”sovmorgon”, då vi bara skulle åka en kort sträcka till Outjo, där vi bunkrade både fast och flytande inför vistelsen i Etosha. Självklart hittade jag lite intressanta och färgglada fotoobjekt, fick lite insyn hos lokalbefolkningen… som var mer och mindre villiga, men telet ljuger lite och tur är det ibland…att se, synas och ändå vara osynlig.

Yes, nu styrde vi mot Anderson Gate i Etosha…ett av mina MÅL…djurens rike och naturens förstås. Vi checkade in på Okaukuejo Camp…med dess superattraktion…vattenhålet. Men, först åkte vi ut på en liten Safari med vår Overlandbuss, vilket var en riktig hit…vi satt högt, vi hade formidabel utsikt, djuren brydde sig inte och Kembo, vår chaufför, visade sig vara en riktig djurspanare.

VATTENHÅLET blev min tillflyktsort, mitt Narnia…före och efter middagen, före och efter solnedgången…adorable. ISO 32tusen, brusreduktion, SV/V…två unga lejonhannar, fem flodhästar…vad mer kan man önska?…jo, en liten Elefant kanske…nästa kväll…

Kategorier:Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: