Roadtrip genom Namiböknen.


 

Vi startade i Windhoek, där vi lyckades hamna mitt i en fackföreningsdemonstration. Vad det handlade om hann vi aldrig utröna, i stället bordade vi vår ”Overlandbuss” som skulle bli vår vän under drygt två veckor. Två veckor tillsammans med våra bästa vänner C&C samt några andra äventyrliga och trevliga medresenärer.

Efter en natt i W styrde vi rakt in i en av världens äldsta öknar. Den löper i 1500 km längs Namibias kust, från Angola i norr till Oranjefloden, längs gränsen till Sydafrika.

Vår första tanke var att hyra en Jeep och köra själva…så som vi brukar göra. Men, efter åtskilliga varningar om punka mitt i ingenmansland, i 40-gradig värme och ingen hjälp i sikte, så tog vi vårt förnuft tillfånga. Och tack till alla som varnade oss…redan första dagen insåg vi att vi hade gjort rätt.

Vi skumpade fram på grus, singel och sandvägar, beundrade landskapet och försökte på bästa sätt skydda våra stackars skinkor. Lunch intogs i Solitär…en gudsförgäten liten plats mitt ute i ingenstans. Fotade vävarfåglar och gamla bilar, Oryxer, sand, damm…och till slut kom vi så fram till vår Ökenlodge, någon km utanför Sossusvlei och Nationalparken Namib-Naukluft.

04:30 ringde väckaren…kolsvart, yrvaket, helt groggy…satte vi oss i bussen för att åka in i Sossusvlei. Till de berömda, gigantiska dynerna…och ja…det blev en oförglömlig morgon. Sista biten åkte vi traktorsläp, om möjligt ännu skumpigare…men vi njöt och insöp naturens överväldigande skönhet. Inte många djur som kan överleva här, men Springbocken, Oryxen och Schakalen visade sig…tack för det!

Sista kvällen vid ökenlodgen, när ljuset och landskapet bedårade, ögonen var trötta och kroppen likaså, då förberedde vi oss inför morgondagens humpeskumptur genom öknen fram till Walvis Bay och Swakopmund vid den iskalla kusten.

Sand, sand, sand och något ensamt Kogerträd, mil efter mil i ett oändligt ökenlandskap…och så var vi framme vid iskalla Sydatlanten. Från 35-40 till 15 grader och tröjor kom fram. Swakopmund är en badort?…inte direkt vad vi förknippar med sol och bad kanske…iskallt hav, farliga strömmar och en av de torraste platserna på jorden. En pittoresk stad, tysktalande, ostroncentrum och med Afrikas bästa öl?

En osannolik plats, en osannolik öken…och början på en osannolik resa.

Kategorier:Okategoriserade

2 kommentarer

  1. Ju mer man lär sig, desto mer inser man vad man inte vet. Underbara foton.

    Liked by 1 person

  2. Förvisso är det så…och så mycket underbart man kommer att få lära sig.Puss

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: