I morgon skulle vi ha åkt hit (NY) och till Chicago, men så blev det inte då Pilotstrejken var ett faktum 02.00 natten mot fredag. Vi hoppades förstås in i det sista och även sen den brutit ut höll vi oss ständigt uppdaterade och trodde till en början, att det måste lösas under helgen. Men alla vet hur det gick och att den fortsätter med fler och fler inställda flyg och totallåsta positioner. Att ta ställning för den ena eller andra parten är helt omöjligt då insynen i medlarförslag och förhandlingar är noll.

Inställda flyg har vi råkat ut för tidigare förstås, men då har det ”bara” varit att försöka få tag på en biljett med ett annat bolag, eller en senare avgång om det fungerade med anslutande flyg. Vi började tänka på alternativ redan i fredags. Vi bor numer uppe i Norrbotten och då finns det bara två flygbolag att välja på ner till Arlanda…och det som inte är i strejk blev snabbt fullt trots hutlösa priser. Så vad är då alternativet om inrikes är inställt och USA flyget fortfarande inte är så? Jo, att köra ner förstås, 92 mil.

Igår eftermiddag tog vi så beslutet att avboka båda två och idag har besked kommit att både måndags och tisdagsflygen är inställda. Tråkigt för alla och jag hoppas verkligen att det löser sig, minns 2012 då slutet var nära för SAS.

Rotade lite i arkivet och hittade gamla bilder till tröst och snart var jag igång med nya bokningar…och maken bara suckade. Jag älskar stora städer, speciellt NY, med pulsen, folklivet, arkitekturen, kulturen och inte minst alla mänskliga historier. Alla möten, alla personligheter och känslan av att vara anonym, att ingen bryr sig om min kamera.

Men, jag älskar minst lika mycket landsbygden, det fria, orörda och oväntade. Jag bestämde mig på en gång, att nu blir det roadtrip i Transsylvanien i stället. Den hade vi planerat lite löst för, eventuellt i september om tid skulle finnas. Men man måste kunna ändra sig, tänka om och ta snabba beslut om man skall resa med mig. Det har maken insett efter alla år och övertalningen gick ganska lätt. Nu flyger vi tor Budapest, hyr bil och kör neråt Transsylvanien för en nio dagars roadtrip via bla Transfagarasan, en av världens vackraste vägar som vi ännu inte har stiftat bekantskap med. Många har vi åkt och om dem kan du läsa på min gamla blogg:  http://www.gertiebgranvik.com/2018/09/varldens-vackraste-vagar_12.html