Och visst vet väl alla vem Victor Delfín är?

I alla fall, så var det hos honom vi hamnade, när jag bokade Second Home Peru i Lima. Ett fantastiskt BoB på randen av, eller rättare sagt hängande ut över Limas högplatå. Vi hamnade mitt i hjärtat av Barranco, Limas konstnärskvarter och dessutom boende hos en världsberömd konstnär och skulptör. Vi hälsade, vi beskådade hans verk, förevisade av sonen och bodde kungligt i deras fantastiska hus, vilket drevs som ett BoB av dottern Liliane. Stadsdelen är ett kapitel för sig. Det är färgrikt, spännande och som konstnär är man i sitt esse varje sekund och minut.

Så tillbaka till vårt B&B. Vi anlände i mörkret efter en nattflygning från Miami. Mr Fernandez hämtade och lotsade oss fram till detta fantastiska ställe. Det är inte ofta jag blir impad…men här tappade jag nästan ansiktet när vi slog upp fönsterluckorna för att insupa havsluften och försöka lokalisera oss.

Ja vad säger man…vackert är nästan som en klyscha, eller hur? Ett gudabenådat ställe med en mycket speciell historia vilken vi fick ta del av morgonen därpå, när sonen förevisade hus, ateljé, far Victor Delfín och hela hans historia. Han började som skulptör och gick mer och mer över till målning. Hade haft galleri i New York…men ”It´s all about the Money” enligt sonen…och det skriver jag under direkt.

Nåja, han köpte det fantastiska huset när han var på topp, byggde ut med ateljé och där verkar han än idag…över 90…läs gärna mer på Wiki. Hela huset var ett galleri, hade gärna tagit med oss ett alster hem…men, hur mycket vi än ville så fanns det inte en chans att få ner något i väskorna…så vi bevarar allt i minnet och på minneskorten.

Jadå, stan, boendet och alla konstnärskvarter, inte minst ”Suckarnas Bro” och allt runt omkring var samtliga upplevelser utöver det vanliga. Vi ”gjorde stan” i dubbel bemärkelse…både uppe på platån och nere vid den ständigt ”tsunamivarnade” havsnivån, vi åt gott, vi vandrade, klättrade och suckade över värmen.

Men…vi ville ha något mer, förstås. Vi anlitade återigen Mr Fernandez, en jovialisk, vänlig och kunnig gentleman…som inte kunde ett ord Engelska. Men han tog oss med på en resa dit inte så många turister kommer. Genom utkanterna av Lima, förbi lilla vackra staden Lurin och vidare mot Pachacamac.

Pachacamac är ett tempel från tiden före Inkariket som ligger ca 30 km söder om Lima. I Inkariket räknades det som det viktigaste templet efter Solens tempel i Cusco. Pachacamac var för inkafolket detsamma som Delfi för Grekerna.

Vi besökte först museet och beundrade, begrundade och hänfördes av alla gamla, väl bevarade keramik och textilalster som förevisades. Sevärt, men det var utgrävningarna och lämningarna i öknen som var mest intressanta. Vår fine chaufför fick dessutom tillstånd (det hade vi inte fått själva) att köra runt i utgrävningsområdet, nästan upp till Solens tempel. Häftigt, oväntat och sevärt…en historia som finns att läsa på Wiki…läs den!…det här är lika sevärt och intressant som Machu Picchu…och nästan inga turister.

Mycket vill ha mer och vår tanke från början var att åka upp en bit i bergen, men dagen gick fort och trafiken var kaosartad så vi fick vända åter mot Barranco. Vägen gick bitvis på ”Panamerican highway”, vilken uppenbarligen var en stolthet för Peruanerna och inte minst för Mr Fernandez…

När vi närmade oss Lima körde vi genom små byar där tiden hade stått och stod still…här rådde Favelornas lagar och här stack man inte ut hakan i onödan. In med kameran och igen med fönstren var de order Mr F kommenderade…och jag lydde, i alla fall nästan.

Några intensiva och vackra dagar rusade förbi, mycket blev gjort, men ännu mer är ogjort. Jag summerar, försöker i alla fall och visst måste jag visa ytterligare några av Delfíns alster, de som prydde trädgården och förstås…utsikten…den obetalbara och obeskrivbara…på randen av avgrunden med ett ständigt hot från jordbävningar och tsunamis…

och några till..

och så kvällarna, de magiska, färgrika och ja…helt bedårande.

Lima…en stad att besöka, en stad att ta till sitt hjärta, en stad att utforska och ge många chanser…ta dem!