Och här sitter jag och funderar på vad det kan tänkas bli för resa i år? Om inte om hade varit, så hade vi vart någonstans i Ryssland nu, längs Transsibiriska.
Har inte firat min födelsedag hemma, sen jag vet inte när och saken är dessutom den, att jag inte är speciellt intresserad. Ett årtal, ett par siffror, men efter lite påtryckning tog jag tag i saken och började efterforska, en händelse som ser eller såg ut som en tanke.
Jag går tillbaka och försöker minnas. Jag minns och hittar dessutom bilder utan alltför stort besvär, i alla fall bilder mellan 2005 och idag.
2019, 64 år i Chicago, efter vår Roadtrip runt de stora sjöarna.
2018, 63 år i Dubrovnik, sista dagen på vår rundtur i forna Jugoslavien. Inte alltför fräsch, då jag ett par dagar innan hade åkt på matförgiftning i Albanien.
2017, 62 år i Island.
2016, 61 år i Monument Valley, Arizona.
2015, 60 år firades i Port Elisabeth, Sydafrika. Vi var på turné, vi tänkte inte på vilken veckodag det var och den tilltänkta champagnen var nära att utebli, då allt var stängt. Men, kära maken kom på råd. Hotellen är ju öppna! Sagt och gjort, in på ett ”fint” hotell för att fråga om han eventuellt kunde få köpa ett par flaskor skumpa till sin frus 60-årsdag? Jodå, självklart ordnar vi detta…men egentligen var det förbjudet…
2014, 59 år i Björkliden, Trollsjön
2013, 58 år i Vancouver
2012, 57 år i Helsingfors
2011, 56 år i Lofoten
2010, 55 år firades i Bernkastel-Kues. Vi bodde på en Vingård några dagar och passade på att skåla i ett av gårdens vita. Vi köpte förstås några med oss hem, men tydligen inte tillräckligt många, att döma av ägarinnans minst sagt sura miner…
2009, 54 år i Azorerna
2008, 53 år i Irland
2007, 52 år i Harstad
2006, 51 år i Skanör/Falsterbo
2005, 50 år firades i Skottland, då vi var på Golfturné. Jag fick min första digitala systemkamera och det är nu mitt sociala medieliv börjar. Startade min gamla blogg 2010, gick med i FB först 2017 och den här bloggen firar snart 2 år.
Minnesbilder mellan 1979 och 2004 finns sparade som Dior och dessförinnan var det negativ och pappersbilder som gällde. Några tankar och bilder från en som inte firar sina födelsedagar…egentligen? Men, när världen är stängd, i alla fall nästan, så grips alla halmstrån, när det gäller att minnas resandets glädje…och nu blev det årsdagar.
100 % från Gertiehjärtat 
Du är ju så Flink med kameran och snart lika ung som jag hihihi fast jag fyller på med ytterligare ett år i november.
Härliga bilder, fastnade främst för 2014, 2009 och 2007. Tänk vilka fantastiska resa ni gjort och det kommer fler, får man hoppas.
Vi segar oss fortfarande runt i Sverige och närmar oss sakteliga hemmet, men inte riktigt ännu😄
GillaGilla
Haha, ja lika ung måste vara mantrat, eller liknelsen kanske? Men du, det spelar ju egentligen ingen roll, det är inte åldern som gör en gammal, det är bristen på utmaningar, bristen på äventyr, eller hur? Jodå, vi har gjort många fantastiska resor och många fler har vi planerat och sett fram emot…men, vem vet?, just nu känns det väldigt hopplöst!
Härligt med era turer med husbilen, ni reder er själva, ni behöver bara planera för kommande dag, ni sätter ner era bopålar där ni behagar…inte så dumt, en tanke!
GillaGilla
Det är med skräckblandad förtjusning jag läser och minns. Några gånger gick det inte som vi planerat, och det är väl det man minns. Man lär sig av det. När allting är utstakat blir det tråkigt. Och nu finns det ingen utstakad led pga CORONA-skiten. Ingen vet var vi är på väg. Vi får finna våra egna vägar! Älskar Dig!
GillaGilla
Kära man och vän! Visst är det så och visst minns man det som har gått åt helvete först, men det är ju inte så många gånger, eller hur? Att finna våra egna vägar just nu känns svårt, ja, inte de i närmiljön förstås, men jag börjar ärligt talat bli lite less och uttråkad på dem. Always on the road och det finns i alla fall en gnutta drömmar kvar…än så länge❤❤❤🌹🌹
GillaGilla
Ha kvar drömmarna. När politikerna, de som sitter i regeringställning, inser att deras makt är hotad så kommer det att hända något. Argumenten blir som de blir, men att ekonomi och arbetstillfällen kommer att stå högt på agendan kan ingen tvivla på. Miljöproblematiken måste de också ta hänsyn till. Och här börjar det bli svårt, eftersom det inte finns några sanningar.
GillaGilla
Nädu, sanningar finns inte, i alla fall inte några trovärdiga. Att drömma har jag aldrig haft några problem med…men nu är de långt borta!
GillaGillad av 1 person
Men hej å hå! Först läser jag ditt inlägg och njuter i synnerhet av alla dina födelsedagar här och var. Bild 1, 2, 5 och 7 wow! Övriga bilder ger en upplevelse av att besöka platsen.
Bild 2 av den anledningen att där i Dubrovnik var jag och min sons pappa på bröllopsresa 1976. Han var till viss del en resenär.
Jag önskar så klart välkommen in i ljuvliga åldern; även om du inte alls tycker den är ljuvlig. Det där med att ålder är bara siffror är en sanning – men inte håller jag med om det eftersom jag tänker – och det är min sanning – i den ålder vi fyller ingår alla våra åldrar! Jag känner det så gott som dagligen – och då syftar jag inte bara på det där att ha barnasinnet kvar, utan ungdomens mod, tidiga vuxen ålder då jag visste och kunde allt som kom att blekna och nya visdomar och klokskaper att det fanns så mycket mer än jag begrep – massor av okunnighet blandat med nyfikenhet som sakta tog plats igen. Hela livet förändras hela tiden … och jag som så gott som endast traskat i samma spår trodde jag en tid – så äro icke fallet heller … 🙂 Fast så är det!
Det kallades en tid Tovesyndromet, att säga två saker samtidigt som egentligen var två ytterligheter – bland nära vänner som inte längre finns med. Sorg där faktisk.
Ibland läser jag också kommentarer och blir denna gång varse cjsallehanda så jag gjorde en slagning – en som driver med, ironisk och träffsäker – men jag fann inget inlägg – men det behövdes heller inte då personen cj som jag gissar vars namn är Carl Johan tydligen är din man. Så allehanda 🙂
Rolig upptäckt – tackar igen för inlägg av dig som berikar och ger möjligheter att uppleva och få reflektera lite – mycket!
Dubrovnisk kram från Sola&jag i Karlstad
Gött du finns Gertie!
GillaGilla
Hej och hå på dig själv du! Som vanligt tar jag till mig dina insiktsfulla ord och gläds åt att du lever dig med. Dubrovnik ja, då har även du sett den vackra staden, innan den delvis förstördes under det meningslösa och fasansfulla kriget. Jag var också där på 70-talet, då ensamresenär och ensam var jag även, eller i alla fall nästan, då jag strosade runt uppe på stadsmuren.
2018 var vi inte ensamma, mycket långt därifrån. Det var knökfullt och jag fick en mindre chock, såg knappt staden för alla galna selfieturister!
Roligt att du uppskattar kära makens både träffsäkra och ironiska kommentarer. Du hittar honom på FB, sök på Carl-Johan Börjesson.
Vi har inte samma efternamn, så det är inte lätt att googla utifrån mitt namn och vet du varför jag inte ville byta?
B hos mig står för Börjesdotter och makens Börjesson kommer även det från fadern Börje. Svärmor hade svårt att smälta detta, tyckte nog att jag kunde heta…Börjesdotter Granvik Börjesson…skämt åsido😉.
Ha det gött du med och tack för att du finns!
GillaGilla
Du firar ju dina födelsedagar på det allra bästa sättet! Fortsätt med det och Grattis i förskott! 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag tror att två kommentarer har försvunnit. Din blogg vill nog inte veta av mig 😉 Jag kollar nu utan min bloggadress!
Du firar verkligen dina födelsedagar på det bästa sättet.
Ett stort Grattis i förskott!
GillaGilla
Märkligt att kommentarerna försvinner, minns att det har hänt förut, men nu kom den fram i alla fall.
Tackar och bockar i förväg🌹🌹🌹
GillaGilla
Att nu, när så många resvägar är stängda, är det i alla fall en viss tröst att minnas det man upplevt. Och visst infinner sig också samtidigt en saknad. Så mycket finns ju kvar att uppleva. Inte helt enkelt nu heller att staka ut nya vägar. Ja, om det inte är det mer ”vanliga” fösrtås. .
Har njutit av vackra bilder och de upplevelser du så fint delar med dig av.
Födelsedagar har jag heller inte velat fira hemma. Gillar dem inte. Vet inte egentligen varför. Vid 30 var jag i New York och bodde där i ett år men mannen som sedan kom att bli make och döttrarnas pappa. En speciell dag då en i lägenheten stulit mina presentpengar från mina föräldrar. Och i mars 2019 var vi ju nästan på ”samma resa”. I Sydamerika.
Önskar dig ett stort grattis i förväg och hoppas på något bra, Hoppet ger vi inte upp.
Många tankar
Kram
GillaGilla
Tusen tack Ditte, tusen tack för att du finns och förstår, inte många som gör det, inte ens i resebloggarvärlden!?
Vi fortsätter att hoppas, ibland är det svart, nästa dag kanske vi tror oss skönja himlen…och så kommer hin håle och bankar ner oss igen.
Vet snart inte vart jag skall vända mig, vad jag skall tro på, vad jag kan och förväntas hoppas på…och jag vet så väl, att det är detsamma för dig och för många med oss.
Du finns och du sätter fart på mina minnen och drömmar, inte minst de från Falklandsöarna…och Pingvinerna.
Jag tillåter mig drömma, jag måste drömma för att överleva…och Pingvinerna…ja, de finns för alltid kvar närmast hjärtat.
Kram Ditte, du positiva och sunda människa!
GillaGilla
Tack, du berikar😍
GillaGillad av 1 person
Säkert en kul resa för dig också Gertie. Fantastiskt hur ni har varit runt just när du fyller år 🙂 🙂 🙂 Häftigt fina bilder!!
Jag har några fler minnen än du – jag är mao äldre – men jag skulle tro att de flesta från 50 år och framåt har firats i vår segelbåt fram till 2014 då det tog slut (min käre make dog i cancer det året). Numera blir de flesta årsdagarna firade någonstans i de svenska fjällen med husbilen. Mina 75 som ett exempel, med en av min sambo anrättad kanonmiddag i husbilen!!! – trerätters minsann – med ett årgångsvin från 2003, en strålande sol och 20 grader varmt! Alldeles innanför gränsen till Norge vid E10. En fin plats med en liten sjö och malmbanan en bit ifrån.
STORT GRATTIS GERTIE NÄR DIN DAG INTRÄFFAR!!! Och vet du, det känns inte ett dugg 🙂
GillaGilla
Att det har blivit så ofta just på hösten beror på att vi, då vi inte har några barn, valde att lägga en stor del av makens semester efter att skolorna börjat för terminen. Lugnare och trevligare att vara ute då, slippa trängas när man inte behöver. Att fira födelsedagar på sjön är ett underbart alternativ, förstår att du kan sakna både det och mest maken förstås.
Ditt senaste firande går inte av för hackor det heller…trerätters i husbil wouw…hälsa kocken!
Tack Cricco…när dagen kommer…i morgon åker vi mot Lofoten!
GillaGilla
Från 40 ska det vara och inget annat! Jag fyller den 14 juni så att vara till sjöss var det enda alternativet – då!!
GillaGillad av 1 person
Visst är åldern bara en siffra på ett papper 🙂 Förutom då att just den siffran gnager sig in i kroppen och talar om att oavsett om man i huvudet känner sig som 28 så gnager siffran sig fast som en parasit… Och just den parasiten gör att det knakar och brakar om kroppen och den där smidiga pantern som förr kunde fara upp och ner på marken helt obekymrat numera får ta till en lyft för att komma upp. Det är väl mest det som märks, åtminstone om jag pratar för mig själv. Ja det förstås… Rumpan blir bara bredare och bredare och pösmagen växer… Meeen förutom det, så har jag inga problem att bli äldre men att fira födelsedagen har jag aldrig varit intresserad av. Det är mest barnen som tjatar om det 🙂
Stor Grattiskram på din dag!! ❤ Ps, vilket härligt inlägg med underbara tillbakablickar 🙂
GillaGillad av 1 person
Säger Tack för grattiset, tack, trots att jag inte firar…precis som du😉.
Måste le när du nämner smidig panter, precis på pricken hur jag känner…kände förstås! Har alltid varit vältränad och hur mjuk som helst, men nu tar det en halvtimme innan jag ens har börjat komma igång…hemska öde, men det är väl bara att finna sig och göra det bästa möjliga av åldern. Vrida klockan tillbaka går ju inte, tyvärr😊
Kram!
GillaGillad av 1 person